BAKGRUND

SAMTIDENS LÄRANDE

Borta är tiden då nyheter nådde oss i lugn takt via TV, radio, telefon och tidningar. Idag befinner vi oss mitt i stormens öga – med all världens tidningar och TV-bolag i realtid riktade mot oss genom internet. Det handlar nu enbart om vår förmåga att kunna ta emot rätt information, att navigera i ett informationssamhälle och att skapa sig en egen bild av verkligheten och den värld vi lever i. Barn och unga lever i en sammankopplad värld där kulturen att dela med sig är påtaglig och där demokratiska värden är av sin vikt.

Det är verkligen en utmaning att leda elever genom denna våg av information. I vår sammanlänkade värld används bloggar, YouTube, Facebook, Twitter, wikisar och diverse digitala verktyg för att uttrycka åsikter, förmedla budskap, debattera och diskutera samt reflektera och kommunicera - för att inte nämna kollaborera. Varannan 4-åring är vana internetanvändare, våra barn och unga använder sociala medier för att kommunicera, inte mailen. Beteendemönstren förändras och möjligheterna utvecklas. Frågan är vad gör vi i skolan för att möta eleverna där de är? Hur nyttjar vi digitala verktyg inte bara som informationssökning utan för kollaboration, kreativt skapande och kommunikation? På vilket sätt kan it och lärande öka meningsfullheten och bli ett verktyg att nå målen?

Möjlighet att via PodCast, läsa, se och lyssna på förstklassiga föreläsningar från de största universiteten i USA och Europa är idag ett musklick bort. Möjlighet för alla att läsa, se eller lyssna på nyheter från alla världens hörn kräver endast en googlesökning. Och inte minst: möjlighet att själva publicera, påverka och delta i kraftfulla nätverk är idag just möjligt!

För att skapa ett meningsfullt lärande i samtiden där digitala verktyg nyttjas för att nå målen arbetar vi med fyra stadier tillsammans med våra skolor som valt oss som leverantörer: Planering, Förberedelse, Genomförande och Utveckling. 

DIGITAL NATIVES

Idag har de flesta skolelever i Sverige tillgång till modern teknologi i sina hem. De är vana vid snabba informationsflöden, parallella sociala nätverk och avancerade kommunikationskanaler. Med 1-till-1 får elever och pedagoger tillgång till samma gränsöverskridande utbud i skolan som på hemmaplan. Med en kommunikation och ett utbyte som aldrig förr! Men vi ska också komma ihåg att inte alla barn och unga lever i ett hem där tekniken är given. Att erbjuda 1-till-1 i skolan kan därför bli ett slag för likvärdighet. 

De som är födda före eller efter 1980 skiljs dock generellt nu åt som "digital natives" respektive "digital imigrants" – och skillnaderna är tydliga. Bild och rörlig kommunikation segrar över text och böcker, snabba och multipla källor vinner mot det gamla tänket om långsamt med en sak i taget. ”Just in time” kommer före ”Just in case” och så vidare.

Möjligheten finns här. Det som saknas är tillgängligheten! Att oberoende av tid och rum ha möjlighet att utveckla den digitala kompetensen hos elever och pedagoger samt skapa ett modernt lärande och en skola i tiden kan vara direkt avgörande för elevens läroprocess.

Den första digitala klyftan handlade om skillnaden i den digitala användningen mellan unga och vuxna. Det handlade om det oförståelse som vuxna kan ha gentemot barnens medieanvändning. Idag befinner vi oss i en andra digital klyfta där skillnaden mellan skolor, kommuner och friskolekoncerner som satsar respektive inte satsar på 1-till-1 blir extra påtaglig. Den likvärdiga skolan kan få problem och det blir direkt avgörande vilken skola eleven går på men även om tekniken är närvarande är användandet direkt beroende av pedagogen.

DIGITAL KOMPETENS

Det talas mycket om Digital Kompetens. Men vad betyder det egentligen? Futurelab har definerat den digitala kompetensen enligt bilden nedan. Länge har skolans styrdokument påpekat vikten av källkritik och förmågan att söka information. Ur ett vidgat perspektiv och med hänsyn till den digitala kompetensens innebörd bör även etik och moral, kreativitet, social förståelse, e-säkerhet, kollaboration och tekniska förmågor tas i beaktande. 

EU-kommisionen och Skolverket har fastslagit att digital kompetens just nu är en av de åtta viktigaste kompetenserna i Europa, eleverna ska garanteras möjligheter att utveckla den digitala kompetensen. FN:s organ för utbildning, UNESCO, har omdefinerat begreppet literacy till att likna EU:s definition av digital kompetens. Återigen är tillgänglighet den viktigaste förutsättningen för att utveckla digital kompetens. Tillgänglighet att när och hur som helst ha möjligheten att kommunicera med sin omvärld.

FORSKNING

BECTA (Brittiskt organ för IKT-stött lärande) presenterade en intressant rapport så tidigt som 2006. Den visade redan då på mätbara effekter för betygsnivåer, inlärning, samarbete och motivation. Rapporter från e-learning Europa visar att informationsteknologin har en positiv inverkan på elevernas lärande. Framförallt gäller det elevernas ämnesrelaterade prestationer, men även ren läs- och skrivutveckling påverkas positivt av IT. NMC släpper årligen rapporter med fokus på lärande och it. ”Horizon Report” påtalar även de utmaningar vi står inför och vilken typ av ny teknik som kommer bli aktuell för skola och utbildning framöver. Exempelvis påtalar rapporterna från 2009 och 2010 att skolan som system borde organiseras på ett sätt som är anpassat till den samtid vi lever i och i relation till den samhällsutveckling som sker. 

Projektet ”Skola 2021” har flera medverkande målgrupper: skola, föräldrar, elever, näringsliv m.fl. Samtliga grupper anser att IT-utvecklingen är den faktor som kommer att ha störst påverkan på skolan under de närmaste åren. Kairos Future med medarrangörerna Lin Education och Utbildningsradion (UR) bland andra arbetar nu med en ny framtidsstudie - Digital kompetens i skolan. Syftet är att kartlägga arbetet med den digitala kompetensen i skolan samt utmaningar och möjligheter med detta utvecklingsarbete. 

Falkenbergs kommun har sedan några år drivit en storsatsning på pedagogisk utveckling och 1-till-1. Forskning och utvärdering av Göteborgs univarsitet och Lunds universitet visar på flera positiva trender:

• Eleverna upplever bland annat att uppgifter som förr var trista och jobbiga nu känns lättare och roligare, tack vare datorn.
• Både hög- och lågpresterande elever tycker att de har stor nytta av datorn.
• Lärarna börjar gradvis ställa större krav på redovisningar och inlämningsuppgifter.
• Eleverna uppfattar sällan några negativa sociala effekter med datoranvändandet, som t ex nätmobbning. 

Även Tänk Om har gjort en översiktlig sammanställning av de framgångar man kan se hos skolor som satsar på 1-till-1, Tomas Kroksmarks forskning lyfts fram som en utgångspunkt. Stefan Pålsson skriver på Omvärldsbloggen om värdet och nyttan med 1-till-1, där han lyfter forskare som menar att 1-till-1 handlar om ämnesdjup och den pedagogiska kompetensen. Men han nämner även forskare som kopplar satsningen kring 1-till-1 till ett samhällsperspektiv, där organisationsutveckling och omdefinitionsprocesser är av sin vikt. Dr. Ruben Puentedura som följt utvecklingen av 1-till-1 i Main, USA, har utvecklat en model som han kallar för SAMR-modellen. Modellen pekar på hur digitala verktyg kan ta lärandet till nivåer som tidigare inte var möjligt. För att nå dit behövs dock pedagogiskt stöd, utbildning och erfarenhetsutbyte. Teknik i sig är aldrig en framgång, det är kombination av teknik och pedagogik som får satsningen att vara värd pengarna. Detta är något som Lin Education har som utgångspunkt. Vi levererar inte teknik och önskar lycka till. Vi vill vara med i förändringsprocessen, erbjuda stöd och lära oss av er. Vi vill göra en skillnad som verkligen gör en skillnad. Därför är SAMR-modellen även en utgånspunkt i vårt arbete och i vårt lärande.